Det där om min stackars midja

Vecka 28 (27 + 6)

Lillebrors huvud har bosatt sig på min högra sida, när jag ligger ner är det i midjehöjd. Det buffar och trycker där hela tiden, något hårt och ganska stort. Ibland får man sig även en liten smäll där, förmodligen hjälper han till med en liten hand då och då. Kaninsprättandet fortsätter, det händer ganska ofta att det känns på tre ställen samtidigt, som en huvudbuff i midjan på höger sida, ett litet rumpskutt nertill i höjd med kejsarsnittsärret, och lite fötter på vänster sida vid midjan.

Just nu härjas det så på högra sidan att jag ömsom skrattar, ömsom undrar om han tänker försöka ta sig ut det hållet.

Det där om tillbehören

Vecka 28 (27 + 4)

Nu har vi köpt vagn! I detta vrålåk, en Emmaljunga Edge från-05, ska lillebror susa omkring i vår. Den blev vår för 900:-, den behöver smörjas en aning på några ställen och jag ska sy på en lapp på åkpåsen där den fått ett hål av en gnista från majbrasan. Eventuellt köper vi också till en mjuklift. Den har inte lufthjul, något som gjorde mig lättad, för punktering på barnvagnen känns inte som någon höjdare. Vi tycker båda att det är helt vansinnigt att lägga ut 8-10.000 kronor på en helt ny vagn, vi har inte den typen av pengar att lägga på en barnvagn och vi ser inte behovet av att göra ett statement med våra ägodelar. Så vi är sjukt nöjda med detta fynd, och säljaren var verkligen så himla trevlig. Hon drog av en hundralapp på det utsatta priset när vi såg att det gått hål på åkpåsen. Skötväska, regnskydd, myggnät, vindskydd och fårskinnsfodrad åkpåse ingick, allt i original, färgerna är svart och grått.

I övrigt är lillebror oerhört pigg och livlig, och jag tycker nog att jag känner huvudet upptill fortfarande. Det är mycket sprättande och sparkande därinne, och i helgen har både svärmor och svägerskan fått känna rörelser.

Svärmor hade hittat en kartong barnkläder till och jag tittade igenom den ikväll och hittade en hög med smått i storlek 50-62 som jag ska ta hem. Vissa av kläderna hade jag helt glömt bort och det var jättemysigt att gå igenom dem. Men allt är ju såklart blått. Om ni vill köpa kläder till lillebror sen så uppskattas grönt, rött, vitt och brunt mycket. Eller något annat fint, men kanske inte så mycket blått..

Det där om hur tiden går

Vecka 28 (27 + 2)

Oj, vad länge sen det var jag uppdaterade här. Fy på mig. Och ingen aning har jag om vad jag väger nu heller. Och ingen bild har jag tagit på magen på länge. Men den är snygg, magen, rund och blank som ett polerat äpple.. Men vi har fått en ny kamera i julklapp, så jag ska be maken fota mig lite, magen både med och utan kläder, och mig nyårsklädd, tänkte jag.

För en vecka sedan hade jag massor av täta sammandragningar, och ont i korsryggen och svanken. Jag ringde in till förlossningen och de ville att jag skulle komma in. Jag fick ligga med ctg en stund och sammandragningarna kom med 2-4 minuters mellanrum. Tappen var mjuk men knappt påverkad annars, och läkaren sa att livmodern var värkberedd. Det var på gränsen att de skulle lägga in mig. Inte vad man vill höra i vecka 27. Jag fick antibiotika för en eventuell uvi och order om att komma tillbaka dagen efter om det inte slutade. Ingen fysisk aktivitet fick jag syssla med heller. Kul när man ska ha huset fullt av julfirande släkt fyra dagar senare. I alla fall så slutade sammandragningarna samma kväll, magen kändes överhuvudtaget mycket mjukare efter bara två tabletter. Jag låg vaken i en och en halv timme mitt i natten, men fick bara fyra st på den tiden.

Vi har varit på ikea idag och köpt julklapp till svärmor. Det vi skulle ha var slut när jag var där innan jul, och nu ska vi åka upp och fira jul med dem imorgon. Nu är klappen inslagen i fint guldigt papper, skönt att det är klart. Vi köpte ett tiopack "tvättlappar" till lillebror, det är frottéhanddukar i 30x30 cm, med hankar i olika färger, perfekt vid amning och kräkande och blöjbyten och allt vad de kan tänkas användas till. Och imorgon ska vi titta på vagn, på vägen upp till svärföräldrarna. Hittade en Emmaljunga Edge på blocket, för bara 1.000 kr. Den ser fräsch ut på bild och säljaren sa att den är sparsamt använd. Allt ingår och den är svart och grå, diskreta färger, precis som jag önskade mig. Hoppas innerligt att den är fin och välskött nu, det hade varit jätteskönt att slippa leta vagn när magen är ännu större och ännu mer i vägen, man vill ju testa fällmekanismen och se om den väger tillräckligt lite för att jag ska kunna få in den i bilen själv och så.

I gravidhäftet läser jag att lillebror väger ca. 1,1 kg nu och att han är 35 cm lång från hjässa till hälar. Han ligger verkligen ända framme mot huden på magen och han rör ordentligt på sig, mycket och ofta. Jag misstänker att något sånt här kommer att hända så småningom:

Det där om att det är lite väl tidigt

Vecka 27 (26 + 2)

Aj! Jag har sammandragningar som gör ont. En i minuten sedan jag började ta tiden för 35 minuter sedan. Det gör ont i korsryggen hela tiden, så jag ligger på värmedynan, och sammandragningarna gör ont som i ett band under magen, mensvärksliknande. Jag hade ju massor av sammandragningar igår också, men de gjorde inte ont.

Jag tänkte gå och äta lite frukost och sen lägga mig i badkaret. Om det inte går över lite till i eftermiddag får jag nog ringa in till KK och höra vad de tror.

Det där om att vara supergravid

Vecka 27 (26 + 1)

Jag börjar undra om inte alla haft fel i beräkningarna, jag kan inte vara i bara v. 27, måste vara i 37. Minst.

Min mage är enorm, sf-måttet är 27 och den ser helt enorm ut eftersom jag bär lillebror så långt fram/ut. Idag har jag haft svullna fingrar, ringarna satt hårt i eftermiddags när jag var på ikea. Har varit trött och tung i benen och haft ont i fötterna. Ryggen har hållt sig i schack vad gäller det vanliga stället, men istället har jag varit trött och öm i svanken och korsryggen. Jag har sammandragningar HELA tiden, även om de är snälla och inte gör ont. Jag börjar känna av halsbränna efter den goda middagen som min inneboende kompis lagat som "sista måltid", hon flyttar till sin egen lägenhet imorgon. Och magen är bara svullen och tokspänd (tror nästan huden ska spricka..) och i vägen och den stramar och jag är bara så trött på den för tillfället.

Jag vill ha min bebis och en platt mage som får plats i nya julklappsjackan från jobbet. Idag är jag riktigt j-a trött på att vara gravid, så det så. Och nästa person som påpekar att magen är stor eller frågar om jag ska ha två kommer att få en smäll.

Det där om nytt besök

Vecka 27 (26 + 0), vikt 63,3 kg (+ 6,8 kg).

Imorse var jag på nytt besök hos min bm. Hon är jätterar och duktig och jag tycker om henne, och så visar det sig att hon ska vara borta i ett halvår fr.o.m. 19 januari. Hon ska byta tjänst med en bm på sjukhuset, så om jag snittas hamnar jag på hennes avdelning. Nästa besök är i alla fall bokat till 12 januari och då blir det en annan variant av sockerbelastning eftersom jag inte vill göra den vanliga (dricka en vidrig sockerlösning på fastande mage). Jag ska äta en ordentlig frukost med juice och grejer och sen ska vi mäta mitt blodsocker på mvc två timmar senare. Lite trevligare sätt, tror jag.

Hon var nöjd med min blodtryckstabell som jag fyllt i varje morgon sedan senaste besöket, men jag ska fortsätta ta det ändå, eftersom jag har apparaten hemma och inte tycker att det är särskilt betungande.

Hb låg på 111, trots att jag bara tagit Niferex ungefär varannan dag. Nyponsoppa och järntabletter verkar vara en vinnande kombination. Bt 111/78, sf-mått 27 (strax över normalkurvan, och bm menade att om jag nu bär honom långt ut/fram så blir livmoderns mått större), hjärtljuden 146 och sätesläge. Jodå, jag har nog haft rätt i min känsla. Hon kände hans huvud på höger sida idag, och jag har ju varit tämligen säker på att det varit hans rumpa som hickat loss nere i mitt bäcken. Så just nu ligger han på exakt samma sätt som sin storebror. Jag undrar lite om formen på min livmoder inte tillåter något annat.. Det skulle ju vara rätt bekvämt om han låg kvar i säte på ultraljudet i v. 32, då blir det ingen diskussion om snitt eller inte, eftersom jag kommer att vägra vändningsförsök på en redan snittad livmoder (och eftersom jag vill ha ett kejsarsnitt oavsett). Min bm skulle ringa ultraljudsavdelningen idag och be att de bokar in mig för andra ul så fort som möjligt, så att jag faktiskt får komma dit i rätt vecka, eftersom vi vill ha tid efter det för läkarbesök och liknande. Förra gången ramlade jag ur systemet och fick en tid först efter att jag ringt dem och frågat, vilket ledde till att mitt andra ul då blev i v. 35 och där upptäcktes det att han låg i säte. Då blev det plötsligt brått att försöka få en tid till mig på spec.MVC och sen att få en snittid lagom långt innan bf.

Det känns bra idag. :) Ryggen är lite mer samarbetsvillig idag än igår också, men nu ska jag gå och ta två Panocod och vila en stund på en soffa på jobbet, för jag ska vara kvar länge idag eftersom vi ska på after work ikväll.

Det där om bild fram och från sidan

Vecka 26 (25 + 4)

Från sidan i morse, mammajeans, mammalinne och svart skjorta. Som jag tänkte slänga för några månader sen. Men den satt ju kanonbra nu. Visserligen med en knapp oknäppt, men ändå.




















Framifrån:





















Och en lättklädd bild för att ni ska se proportionerna. Undrar var det här ska sluta.

Det där om missilen

Vikt: 62,7. Ha! "Bara" plussat 6,2 kg, inte alls närmre 7. Men det hjälper ju inte. Magen står fortfarande rakt ut som en kryssningsmissil. Jag ska ta en bild framifrån när jag har bättre byxor på mig, så ska ni få se att det bara syns från sidan.

På torsdag är det bm-besök igen, och jag som har slarvat med järnet. Suck.

Jag har i alla fall snygga bröst.

Det där om positioneringen

Vecka 26 (25 + 2)

Jag undrar om inte lillebror ligger med rumpan neråt för tillfället. Det är mycket bök nertill, men sällan något distinkt. Ofta känns det som hicka ända nere vid blygdbenet, och som jag minns det så känns barnets hicka där det har rumpan. De flesta hårda sparkar kommer upp mot revbenen på höger sida, och nu känns det som en liten kroppsdel, typ en fot, är och petar i midjetrakten på höger sida. Så spegelvänt mot storebror då, om jag tolkar det hela rätt. Å andra sidan har han plats att snurra omkring i några veckor till, och det gör han nog också, för ibland är sparkarna hårdast runt naveln.

Sonen låg i säte från omkring vecka 30, då började jag känna av hans huvud som satt inkilat under mina revben på höger sida. Ganska obehagligt.

Det där om storleken

Vecka 26 (25 + 1)

Jag såg mig i spegeln i morse. Min mage är stor, det är den. Men den är bara stor rakt framåt. När jag tittar rakt framifrån så är det mest naveln som ser lite annorlunda ut, i övrigt så håller magen sig innanför kroppens normala konturer på bredden. Den är smal och putar rakt framåt, precis som en typisk pojkmage. Den bara ramlade ut framåt för ett par veckor sen, och nu är den helt enorm. I alla fall om man tittar från sidan.

Jag ligger i sängen och skrattar åt att koftan hoppar till när det sparkas inne i magen.

Det där om jäkla försäkringskassan

Vecka 25 (24 + 6)

Hur ska man kunna förstå försäkringskassans regler för föräldrapenning egentligen? Jag begriper inte. Men efter att ha ställt en fråga på ett forum fick jag i alla fall lite klarhet. Nu måste jag visa min uträkning för maken och fråga vad han tycker om upplägget och sen räkna på våra månadskostnader.

Jag kan knappt vänta på att fylla i blanketterna, det är så spännande att se vad som blev fel den här gången..

Det är rätt bra att göra det i tid, för det blir lite lättare att planera avbetalningar och sånt, och jag kan säga till mitt jobb att jag förmodligen är hemma till och med det och det datumet. Jag börjar förmodligen jobba igen i augusti 2010.

Det där om medicinen

Vecka 25 (24 + 5), 63,2 kg (+6,7 )

Blodtrycket fortsätter hålla sig i schack, 116/71 i morse. Vikten har ju ballat ur totalt, nästan 7 kg upp. Men det känns som om det kvittar, jag tycker inte att jag ser tjock ut, mest gravid faktiskt. Och mammajeansen har börjat sitta jättesnyggt, undrar om rumpan fått sig några hekto också. Inget som skadar i så fall.

Igår hade jag telefontid med reumatologen, vi justerade kortisondosen lite, eftersom jag tycker att jag fått känningar av magkatarr sedan jag ökade till 10 mg/dag. Nu ska jag ta 10 mg varannan dag och 7,5 varannan dag, så skonas magen lite i alla fall, samtidigt som jag bör hålla mig smärtfri.

Och i morse hade jag telefontid med vår familjeläkare, hon som sjukskrev mig och skrev ut Alvedon Forte. Hon skrev ut 50 tabletter Panocod till mig, och jag måste såklart vara restriktiv med att ta dem, eftersom kodeinet är beroendeframkallande (och förstoppande..) både för mig och bebis vid långvarig användning. Men detta innebär ju att det finns vissa saker jag kommer att få lättare att göra, som att umgås över en middag på kvällen. Ikväll ska sonen gå lussetåg, så jag tänkte ta en tablett i eftermiddag och hoppas kunna vara med hela kvällen utan att sitta och vrida mig i smärtor på stolen. Jag blev så lättad och glad att jag nästan grät. Jag har haft så ont vissa kvällar (t.ex. i lördags efter julfesten och igår kväll efter mammamiddagen) att jag bara gråtit när jag kommit hem. Det går knappt att sitta normalt i bilen.

Köpte ett par nya stödstrumpor på apoteket igår. Jag tycker nog inte det är så farligt som det låter, de är svarta och går till precis under knäet. Lite som svarta skolflickssockar? Framför allt är det ju skönt på kvällen när man tar av dem att vaderna inte känns så svullna och krampbenägna.

Bara 8 dagar kvar att jobba innan nästan tre veckors julledighet, så oerhört skönt.

Annars är lillebror en pigg rackare, jag känner av honom mest hela tiden, på massor av olika ställen i magen. Mycket upptill, i livmoderns överkant, gärna farligt nära revbenen. Där uppe kommer de riktigt hårda sparkarna. Mycket allra längst ner, men där är det mest buffande och petande, och förstås små kickar på blåsan. Känns ibland som vändningar, tycker jag, så han kanske snurrar runt på något sätt där. Ibland är det på två ställen samtidigt, gärna på motsatta sidor, så då sträcker han väl ut sig i hela sin fulla lilla längd där. Det är jobbigt att sitta länge, både för ryggen och för revbenen. Vet inte om det trycker på revbenen när jag sitter eller om det kommer från ryggen, men jag är i alla fall öm i bröstkorgen under brösten.

Sammandragningarna, som visserligen inte kommer sådär himla ofta och som inte gör ont alls, har börjat göra mig lite andfådd och yr när de sätter in. Nånstans påverkar de blodflödet, förmodligen genom att de trycker på hålvenen. Spännande.

Det där om bilderna

Vecka 25 (24 + 3)

I morse låg blodtrycket på 113/67, dvs lågt. Det har i princip gått stadigt neråt under veckan, så det var nog en tillfällig grej, det där med "högt blodtryck". För tillfället kan man sammanfatta graviditeten med: STOR mage, spänd mage, lite sammandragningar, massor av rörelse i magen hela, hela tiden, och helt förstörd rygg.

Jag funderar på att ringa läkaren och få ett recept på något starkare smärtstillande, för som det är nu är det svårt att gå iväg och äta middag på kvällen, man kan inte leta upp en säng och lägga sig på överallt.

Imorgon ska jag försöka hitta stödstrumpor på Apoteket. Gärna svarta, 2 par. Jag har ett par sen innan, men jag känner att det börjar bli dags att använda dem mer eller mindre dagligen nu. Har haft krampkänningar mer eller mindre hela natten och vaderna känns svullna och stumma även om jag inte direkt kan se någon skillnad. Ska bli sådär kul att skölja upp strumpor var och varannan kväll, men jag kan inte gärna köpa 10 par..

Farfar fick känna lillebror sparka idag också. Han satte igång när vi satt och åt lunch, och fortsatte faktiskt så att både pappa och farfar fick känna. Sen jämförde vi sonens ultraljudsbild med lillebrors, och jodå, de har exakt samma profil på bilderna. Jag plockade fram sonens bebisfoton och klistrade in några i hans "mitt första år-bok" som han fick av sin faster innan han föddes. Att se sonen som liten igen satte igång ännu mer bebislängtan och nyfikenhet på hur han egentligen ser ut därinne. Undrar om han är lika lik storebror när han kommer ut som han är inne i magen.

Det där om besöket

Vecka 24 (23 + 5)

I morse var jag på besök hos barnmorskan. Blodtrycket låg på 135/76, vilket hon tyckte var lite högt. Jag fick låna hem en blodtrycksmanschett och ska kolla blodtrycket varje morgon innan jag går upp. Ingen protein i urinen, så än så länge ser det ju inte så farligt ut. Hb låg på 112 och nu vill hon att jag tar Niferex varje dag, det har nog blivit ungefär varannan dag hittills.

SF-måttet (symfys-fundus, dvs från blygdbenets övre kant till livmoderns övre kant) låg på 23, vilket är prick på normalkurvan för 24 fullgångna veckor. Lillebrors hjärtslag låg på 148 och han sparkade till mikrofonen när vi väckte honom för att lyssna på honom. Vikten låg på 61,7 kg, ungefär samma som här hemma, så jag ligger på ca 5 kg plus. Hon var mycket nöjd med det och sa att eftersom jag är så smal så är det bra om jag går upp lite.

Angående kejsarsnitt så sa hon att vi kommer att boka en läkartid när jag varit på andra UL i v. 32-33. Hon sa också att jag inte skulle lägga energi på att oroa mig för det, för ingen kommer att tvinga mig att föda vaginalt. Det kändes skönt att höra.

Jag har ont i ryggen idag, jag fixar inte mycket mer än 4-5 timmar innan det börjar kännas ordentligt, men jag vill inte vara sjukskriven så mycket än.

Jag glömde fråga henne vad hon tänkte när hon frågade på inskrivningen om jag inte opererat brösten, jag får väl göra det nästa gång då..