Det där om siffrorna

Vecka 15 (14+6)
59,2 kg (+2,7 kg sedan testdag)
2 dagar kvar till UL
5 veckor och 1 dag kvar till halvvägs
175 dagar kvar till bf
4(?) veckor kvar till könsbestämmande UL
105 (ca) arbetsdagar kvar till mammaledighet

Det där om vinsten

Jag vann en bärsjal i en tävling i amelia Vänta Barn. Värd 1050 kr. Jag är superglad, går omkring här hemma och dansar lite och känner mig allmänt nöjd. Det var precis vad jag ville ha och verkligen behövde inför bebisens ankomst, för jag önskar så att jag hade vetat när sonen var liten vad det kunde ha underlättat om jag kunde haft honom i sjal.

Jag önskade den längre sorten, och nu hoppas jag att jag önskade svart, även om den olivgröna också var väldigt snygg. Ska bli spännande att se när den kommer på posten, då måste jag börja träna på att knyta.

Det där om att boandet börjar

Vecka 14 (13 + 3)

Började fundera idag på var bebisens kläder ska förvaras. Vi får knappt plats som det är ju. Mamma hade en lysande idé om att sonen ska få en stor garderob som tar upp nästan hela hans ena vägg, och att den ska rymma både hans kläder OCH en del leksaker, och därmed underlätta ordningen på hans rum. Då kan hans byrå tas över av bebisen och ställas i gästrummet. Mamma hjälper mig att välja ut något lämpligt och organisera upp det. Skönt.

Det där om fruktansvärt

Vecka 14 (13 + 2)

En tjej i min ankomstgrupp på Aff fick reda på vid ultraljudet i v. 17 att bebispojken hon bar inte levde längre. Två veckor tidigare var allt perfekt, och pojken såg helt felfri ut när han kom ut. Vilken mardröm, vilket bittert jäkla skämt att få det beskedet när man tror att man är safe. Sånt ska en människa inte behöva råka ut för. Jag tänker på familjen hela tiden och ska tända ett ljus bara för dem ikväll.

Sånt påminner en om att bara för att man har en rund mage och känner sin bebis röra på sig, finns det ändå inga garantier.

Det där om att det är mysigt

Vecka 14 (13 + 1)

Smorde in magen och brösten i morse med mandelolja, för första gången den här graviditeten. Flaskan är nästan tom, så jag får väl investera i en ny snart. Huden kliar lite och blir lätt torr när den blir utspänd, så jag tycker det är skönt att underhålla den och hålla den mjuk. Däremot så har jag väldigt svårt att förstå varför amelia i sin vänta barn-tidning skriver att det är bra att börja smörja in sig nu för att "motverka bristningar". Jag trodde att man var i princip överens vid det här laget om att bristningar är genetiskt betingade och att inget smörjande i världen kan påverka dem. Har ingen läkare dubbelkollat informationen i tidningen? Hur schysst är det mot de kvinnor som drabbas av mycket bristningar att säga att "hade du bara smörjt in kroppen ordentligt hade du sluppit det, skyll dig själv"?

Jag tänkte i morse på hur mysigt det är att vara gravid för tillfället, inga krämpor och bara en liten, liten kula. Det känns roligt att ha många fler människor som är engagerade i min graviditet den här gången också, många som följer mig, många fler i min bekantskapskrets som vet vad jag går igenom och som glädjs med mig den här gången. Jag har alla förhoppningar i världen om att den här spädbarnstiden kommer att bli fantastisk i jämförelse med förra gången.

Jag tror minsann att jag ska be svärmor leta fram den där stora korgen vi lånade när vi bodde i lägenheten, så att jag kan bädda i den åt bebisen. Verkar väldigt smidigt att ha den i vardagsrummet så att bebis kan sova och ligga och mysa i närheten av där vi är. Som L&E har åt lilla S. Vilken användning vi skulle få för alla miljoner babytäcken och sånt som vi samlat på oss.

Enkät: Om vi får reda på könet på UL i v.18-19, vill ni veta då?

Det där om att det rör på sig

Vecka 14 (13 + 0)

Jag kände precis något röra sig på vänster sida i magen. Fladder och bubbel, liksom. Kan det vara bebis redan? :) Spännande.

Det där om förkylningen

Vecka 13 (12 + 5)

Tjock mage i morse, kan inte knäppa några byxor längre. Lite hård och rund precis under naveln också, så inte fullt lika degig längre. Det spänner och drar lite i ligamenten då och då, ganska skönt ändå att känna att något händer.

Vikten låg på 59,0 i morse, känns bra. Ska få låna mammakläder av söta K, får nog åka dit och kolla lite vad hon har nästa gång vi kommer upp till Småland. Kändes inte så lönt än.

Är våldsamt förkyld fortfarande, jättesvårt att andas som det är, ännu svårare när jag äter eller är mätt. Var på makens morfars 85-årskalas i helgen och nässprayade mig igenom middagen. Detta innebär ju också att jag inte kan veta om jag fortfarande är lika förlamande trött eller om jag bara är trött för att jag är förkyld. Just nu skulle jag verkligen vilja jobba hemma istället, inte särskilt sugen på att gå ut och lägga massor av pengar på dyr lunch som jag ändå inte orkar äta upp och som inte smakar särskilt mycket. Saknar helt aptit för tillfället. Kanske skulle gå till Konsum och köpa nyponsoppa och pålägg och bara göra macka istället? Låter faktiskt som en idé.

Den här fökylningen får gärna lägga sig nu. Jag mår faktiskt rätt bra annars. Håll tummarna för att jag slipper bihåleinflammation.

Det där om att det knappt märks

Vecka 13 (12+0)

Jag har inte gått upp två kilo under Irlandsresan som jag trodde (GUD vad vi åt. Och gott var det också. Lite svårt med trerätters när ingenting längre får plats i magen.), vikten låg kvar på samma som vid inskrivningen. 58,9 i morse.

Förkyld som bara den blev jag sista dagen på Irland, hade otroligt ont i ansiktet över bihålorna när vi landade på Kastrup i måndags kväll. Och ont i halsen och huvudet morgonen efter. Nu klarar jag mig bra på nässpray, men skulle nog behöva ta Alvedon också om jag ska fixa att jobba imorgon. Ganska skönt att bara få vila ändå.

Magen växer inte synbart, den blev synlig tidigt denna gången, men sen hände det inte så mycket mer. Standardklädsel är mina vanliga jeans, med uppknäppt knapp och gummiband runt knappen och genom knapphålet. Magtub över och sedan en av mina vanliga toppar. Ganska snyggt faktiskt, förutom att jag får dra upp byxorna mest hela tiden.

Nu börjar jag undra om det alls finns någon bebis längre, för tröttheten börjar ge sig, illamående eller hungrig eller sugen är jag inte precis, och ont i magen har jag inte heller. Jaha. Vad ska jag nu gå på då? Om två veckor eller så kan vi nog åka in och lyssna på hjärtljud hos bm, så det får jag väl göra då.

Och en överraskning eller smärre chock var det att läsa inne på ankomstgruppen idag och inse att en vän som försvann ska ha sitt andra barn i mars, bf 4 dagar efter mitt. Hennes son är två veckor äldre än min. Bisarrt. Men jättekul för henne, som verkligen hett önskade sig ett andra barn.

Kanske ska ta en kvällsmacka och se något program med maken. Ska försöka jobba imorgon, och då är det upp tidigt.