Det där om sonens glädje

Sonen pratar om bebisen hela tiden. Han har ju varit bebissjuk sedan L&E var här med sina tre flickor, varav den minsta är tre månader. Det var perfekt, för nu kan han även tänka sig en lillasyster, inte bara en lillebror. Han pratar om hur stor bebisen är nu (1 mm...), vad den kan när den kommer ut ur magen, när han kan passa bebisen helt själv, och en massa annat.

Han kom till mig innan och sa:

-Vilken tur att vi har kommit så långt nu. Om det hade varit för längre sen hade vi ju inte haft en bebis i din mage än.

Sötast i världen. Min stora, stora femåring.